Runt jorden!

Vi är framme i Kairo! Jag trodde att jag hade koll på innebörden av begreppet “små marginaler”, men efter att ha åkt “taxi” (oklart vad vi egentligen åkte…) från Kairos flygplats till vårt boende “Each Way Hostel” så insåg jag att så inte var fallet. “Små marginaler” innebär att man använder blinkers i kombination med tuta för att varna för ett filbyte över två filer i 140 km/h. Det innebär också att man kör på personer på övergångsställen, att man trycker pedalen i botten så fort det inte är en bil direkt framför det egna fordonet och att man helt saknar förmåga att se heldragna linjer. Man tutar och skrattar hysteriskt under hela bilfärden.

Men vi kanske ska ta det från början. Vi lämnade Malmö för Kastrup vid 23-tiden. Väl framme på Kastrup konstaterade vi att det inte är meningen att man ska sova på flygplatsen. Vi hittade ett ganska obefolkat golv, och lade oss och sov där. Kl 05 kunde vi checka in till vårt flyg till Wien, och 07:05 lyfte planet. Resan till Wien tog ca 2 h, och sedan fick vi vänta på Wiens flygplats till kl 14:50, då vårt plan till Kairo lyfte. Vi anlände sedan till Kairo kl 19, och träffade där en svensk dam som sade följande felaktiga fakta om Kairo:

1. Det bor 20 miljoner människor i Kairo. Nej, tydligen bor det 12 miljoner.
2. Det går inte att åka buss i Kairo. Jo, enligt banktjänstemannen som vi växlade pengar hos.
3. Det finns ingen taxi att ta från flygplatsen, man måste åka limosin. Vänder man på påståendet stämmer det nästan.

Hon avslutade sin utläggning med “ni kan alltid ha sån tur att ni träffar på en gammal människa som kan berätta hur det förhåller sig”. Nä, tack och lov för det.

(1) Kastrup. (2) Maja på ett café i Wien.

Kairos flygplats ser ut som de flesta flygplatser. Skillnader uppenbarar sig dock när man stiger ut utanför dörrarna. Det första som händer är att det kommer fram några personer och frågar vart vi ska, och alla vet PRECIS vart stället ligger. Vi försöker framhäva att vi ska ta bussen (som enligt vår vägbeskrivning ska kosta 3 EGP ≈ 3,50 SEK), men de säger att det är svårt. Vi går ändå mot bussen, och på något magiskt sätt är det plötsligt billigare att åka taxi..

Taxiresan behandlades i början av inlägget, men vi insåg när vi kom fram att det nog hade blivit mycket jobbigt att hitta stället utan taxichauffören. Han frågade en miljon människor om vägen (alltså 1/12 av Kairos befolkning, inte 1/20), lämnade oss flera gånger i bilen för att kunna gå ut och fråga ännu fler, och tillslut hittade han stället (nej, vi åkte inte på taxameter). Och då var detta en kille som visste var stället låg (…)! På kartan såg det ut att ligga nära flygplatsen, men i verkligheten låg det 2,5 mil bort.

Standarden på boendet är… som väntat. Första gången vi gick in tänkte vi att “det här måste vara fel, det här är ju ett rivningsobjekt”. Det enda som var fel med den tanken var just att det måste vara fel. Vi bor i ett rivningsobjekt. Det kostar 44 kr/natt, och då ingår frukost. En falafel ute på stan kostar 1,25 EGP (alltså ca 1,50 kr), så det kan nog bli hyffsat billiga dagar här. Dock är Kairobornas nationalsport att lura turister, så om vi ska till pyramiderna eller göra något sådant lär det kosta mer.

(1) Ingången till Each Way Hostel. (2) Maja på rummet.

(3) Utsikt från vårt fönster (galen trafik!). (4) Jonas käkar 1,50-kronorsfalafel. (5) Målare med “en livlina kvar” (6 våningar upp).

Vad mer? Vår 1-liters flytande handtvättmedel har gått sönder i min väska, vilket i och för sig teoretiskt sett innebär att vi fortfarande har med oss 1 liter flytande handtvättmedel.. och - fortfarande teoretiskt sett - att mina kläder är väldigt rena..

Vi har också nyss blivit bjudna på middag av ägaren till vårt hostel. Och imorgon ska vi se pyramiderna!

2 kommentarer: