Runt jorden!

Nu har vi sovit en natt i Arusha, Tanzania. Bussfärden från Nairobi gick hur smidigt som helst – det var flera pauser för toalettbesök, spikraka vägar (något skumpiga emellanåt), trevlig chaufför som hjälpte oss med visum, etc. Inte alls som det lät på diverse Internetforum: “Ooo, shuttle-bussar mellan Nairobi och Arusha är billiga, men det är också allt! INGA toalettpauser (utom för chauffören), skitvarmt i bussen, tar hur lång tid som helst, …”. Vi fick till och med gratis skjuts till vårt hostel i personbil sista biten…

(1) och (2) Livsfarliga Nairobbery.

I förra inlägget var det rätt mycket fokus på safari. Här tänkte jag skriva lite mer allmänt om östafrika; sånt jag vill komma ihåg (det mesta är nog inte av allmänt intresse…). En av de första sakerna jag lade märke till är att folk har bestämt sig för att köra på fel sida vägen. Detta innebär dock inte att alla krockar hela tiden; ALLA har nämligen bestämt sig för att köra på fel sida vägen. Biltillverkarna har fått rätta sig efter detta, och har placerat ratten på högersidan istället för på vänstersidan. Vissa situationer uppstår dock på grund av detta, exempelvis när “busschauffören” som sitter längst fram till vänster i bussen plötsligt reser sig och går bak i bussen, och man för en sekund får lust att skrika “För helvete! Ta ratten någon, fort!”.

(1) Shuttle-bussen till Arusha.

När man kommer ut från städerna och ut på landsbygden märker man hur fattigt vissa (de flesta) bor. Utanför många små hyddor, skjul, fallfärdiga ruckel – ställen som hemma i Sverige inte ens skulle användas för att förvara gamla redskap – hänger det tvätt på tork. De gör också fortfarande mycket för hand, arbeten som ingen skulle vilja ha i Sverige; ett exempel är när vi åkte förbi en vägarbetsplats. För det första finns det en eller två maskiner, men kanske 15 till 20 människor med spadar, hackor, etc. En bit bort sitter “stenkrossen”: två människor på varsin meterhög stenhög med hammare och hamrar stenar till mindre stenar. Försök sätta någon svensk vägarbetare på den uppgiften… “Du Lasse (för det heter vägarbetare?), idag har jag en lite annorlunda uppgift till dig. Ta den här hammaren, och slå sönder de här stenarna till mindre stenar. Om du jobbar på bra kan du få göra något annat nästa kvartal.”.

(1) och (2) En typisk liten by vi körde igenom på vägen till Arusha.

(3) och (4) Hyddor på landsbygden.

Något annat som förvånat mig är att folk, trots att de lever så enkelt och fattigt, inte verkar missnöjda eller likgiltiga – tvärtom. De ser ofta väldigt glada ut, hälsar glatt och ser ut att njuta av livet. Särskilt barn! Det är nästan alltid ganska små barn som vaktar flockar med djur (djur finns det förövrigt överallt här), och alla dessa verkar nöjda och glada, ler och vinkar alltid på bilar som åker förbi. Ännu mindre barn springer runt i gruset barfota och leker, till synes helt nöjda med tillvaron. Jag har aldrig sett ett svart barn gråta… är vi svenskar verkligen så bortklemade?

Kulturen här skiljer sig mycket från Egypten och arabkulturen. Här lindar man inte in sin kvinna i ett gäng lakan innan hon får gå ut. Folk är också trevligare och inte lika påflugna – med ett undantag. Det finns nämligen en motsvarighet till “pure-flower-essence”-försäljarna här i Arusha. Dock säljer de inte parfym, utan istället någon form av målningar. Varje försäljare av dessa målningar är personligen vän med den enda målaren i Arusha. Denna enda målare har dock olika namn hela tiden, vilket är lite konstigt.

(1) Detta är min kompis. Det sa han iallafall. Han ville sälja en målning till mig. (2) En typisk gata i Arusha.

Vi har idag också försökt komma in på en krigsrättegång som Maja ville se. Dock hade någon gått till fängelset, och det fanns inga proceedings idag. Inte förrän på måndag. Och vi fick inte ha med oss väskan in.

(1) Arusha Tribunal (eller… iallafall skylten utanför). (2) Maja, inte ett dugg bitter över att vi inte kunde se någon rättegång.

 
(3) Arusha City Council. Vet inte om det syns på bilden, men Arusha City Council har en @yahoo.com-adress. Coolt. Lite som om Fredrik Reinfeldt skulle ha fidderein@hotmail.com som officiell e-post. Lite mer informellt liksom.

Avslutningsvis tänkte jag visa några bilder från stället där vi sov inatt och ska sova inatt. Stället heter Arusha Backpacker Hotel, är billigt och enkelt men ändå rent och fint. Det går också att spola i toaletterna, och det finns varmvatten (inget av detta är självklart i östafrika). På takvåningen har de en restaurang för hotellets gäster, där man kan käka god mat inkl. dricka för 40 kr/person och titta på Arusha från ovan.

(1), (2) och (3) Arusha Backpacker Hotel.

(4) Takrestaurangen. (5) Utsikt från takrestaurangen.

En sista grej: det är någon som har tänkt mycket mycket rätt här, det finns nämligen smaksatt mjölk att köpa på Shoprite. Med vaniljsmak! Helt sjukt gott! Kostar typ 4 kr också… om det finns på Zanzibar kommer jag inte dricka något annat.

Imorgon ska vi försöka åka vidare till Dar Es Salaam och Zanzibar utan att bli av med någon av våra värdesaker.

1 kommentar: