Runt jorden!

En avslappnad och rofylld MC-tur

Trots att Maja inte var överdrivet entausiastisk hyrde vi MC igår. Jag tänkte börja med att presentera fordonet, och därför följer nedan två “motorstartsvideos” på Youtube. Den första är vår. Eller är det den andra? Jag blandar alltid ihop dem, de är så lika.

Hursomhelst. Vi hyrde MCn/scootern vid 13-tiden och kom iväg strax därefter. Planen var följande:

  1. Kör på väg 107 norrut från Chiang Mai.
  2. Sväng vänster in på väg 1096.
  3. Kör på väg 1096 tills den övergår i väg 1269. Sträcka körd är nu 5 mil, hälften av totala sträckan.
  4. Sväng vänster ut på väg 108, söder om Chiang Mai och kör tillbaka.

Denna rutt kallas the Samoeng loop och är totalt 10 mil lång. Enligt Internet tar denna resa, om man kör i ett streck, 1,5 h. Men man bör ha ca 3-4 h på sig för att kunna njuta; man vill ju inte bara köra. "En perfekt eftermiddagstur”" resonerade vi (eller mest jag, eftersom Maja inte var så oerhört sugen på själva konceptet hyra-MC).

Planen var inte följande:

  1. Köra på väg 107 norrut från Chiang Mai.
  2. Svänga vänster in på väg 1095 istället för väg 1096 (“äh, det är har nog bara blivit något fel på Google Maps”).
  3. Köra 10 mil på väg 1095, som går på slingriga vägar med branta backar först uppåt, sedan neråt (så branta att när man växlar ner från 2:an till 1:an för att motorn ska orka upp för en backe så stegrar hela motorcykeln).
  4. Fortsätta 6 mil tills solen går ner, få in i två trögfattade hjärnor att något måste vara fel när vi enligt GPSen i min mobil bara har kommit 30% av “the Samoeng loop” (notera citattecknen) och klockan redan är 19:10. Vända.
  5. Köra 16 mil tillbaka längs samma väg, med enda skillnaden att det nu är mörkt och kallt.

Som tur var hade Maja vid det här laget blivit så skärrad av mörkerkörningen/trött av att sitta 9 h på en scooter (det var värre för henne eftersom hon inte hade visir på sin hjälm och därför satt med solglasögon på i mörkret) att hon var gladare än hon varit på hela dagen när vi väl kom tillbaka. Mina vägval diskuterades således inte i detalj, även om det konstaterades att vi (jag) borde fattat tidigare att något var fel när vi under vägen körde förbi skyltar där det åt andra hållet stod “Chiang Mai, 113 km”, “Chiang Mai, 122 km”, osv. Jag har alltid varit sugen på motorcykelsemester, men efter det här fick sig den drömmen en knäpp. Man blir rätt stel av att sitta 9 h på en scooter och köra i princip i ett streck (exklusive bensinstopp och en lunchpaus precis i början).

karta
(1) Den gröna rutten är den vi borde ha kört. Den (mörk)röda är den vi körde, och det ljusröda är hur långt vi kom.

Trots detta var det en härlig upplevelse tills solen gick ner (det tyckte Maja också)! Vi stannade på ett superfint lunchställe där maten kostade hälften så mycket som i Chiang Mai (där maten redan är billig). Vi fick också se mycket nord-Thailändsk landsbygd och natur, och kan konstatera att det finns mycket berg/kullar i norra Thailand, samt att bönderna har det jobbigt när de måste odla på vertikala åkrar istället för horisontella.

På väg åt nord-väst från Chiang Mai. IMG_1926
(1) och (2) Väg.

DSC_2197 DSC_2179
Maja vid lunchstället, Pankled Coffee. DSC_2190
IMG_1950 DSC_2192 DSC_2181
(3)-(9) Lunchstället där vi stannade och åt.

Efter lunch körde vi vidare "in i skogen" för att komma till ett vattenfall. IMG_1922
(10) Vår scooter. (11) Utmärkande för oss är att vi alltid ser så coola ut på alla bilder från “upplevelser”.

DSC_2205 Paus vid fin utsikt.
(12) Cool bild. (13) Åkrar på kulle (elledningarna sabbar idyllen).

DSC_2207 DSC_2208
(14) Utsikt utan Maja. (15) Utsikt med Maja.

Annan paus vid ett tempel. DSC_2209
(16) och (17) Ett tempel vi stannade vid (eftersom det var en av de få gratis-att-besöka sevärdheterna vi passerade).

DSC_2214 DSC_2219
(18) Vi blev rääätt förvånade när vi såg vem som stod och testade hållbarheten på träplattformen när vi kom fram och skulle fota! (19) Fin natur.

IMG_1934 IMG_1943
IMG_1954 IMG_1942
IMG_1960 Dock var vattenfallet för dyrt, så vi vände vid biljettstationen.
(20)-(25) Mer väg. Det vill alla se.

DSC_2223
(26) Här vände vi. Jag försökte ta en bild på Maja också, men hon var inte riktigt på humör för det när hon insåg att vi skulle köra 16 mil på samma väg tillbaka. Hon tyckte att jag skulle lägga ner kameran och börja köra istället.

Ikväll ska vi flyga till Phuket och bli riktiga turister igen en vecka innan vi ska vidare till Australien. Eftersom vi checkade ut vid 11:00 och vårt flyg inte går förrän 21:45, och vi under denna tid måste hålla koll på vår packning nere i “lobbyn” (om det kan kallas en lobby), hade jag tid att skriva det här inlägget. Mer än väl.

Avslutningsvis skickar jag upp ett litet klipp på vad man kan unna sig i Chiang Mai för strax över 2 SEK.

4 kommentarer:

Carin Oscarsson 24 mars, 2011 15:05

Stackars Maja! Kan förstå att hon blev trött på att åka "MC" i 9h!! Jag blir trött efter 2h, när vi någon gång är ute o åker!!
Pannkakan såg ju god ut!
Kram från Carin

Karin 24 mars, 2011 22:36

Skrattar så tårarna rinner! Ja, du Jonas. Maja blir nog inte lätt att få med sig på MC-semester. Men ni verkar ju ta det mesta med humor, så kanske!?
Lycka till på er fortsatta resa - som är så rolig att följa!
Karin

Maja 25 mars, 2011 06:26

Haha :) Ja, det var faktiskt lite av en prövning! Jag hade träsmak i baken som satt kvar ända till dagen efter. Men OJ vad glad jag var när vi äntligen rullade in i Chiang Mai. Tror aldrig jag har varit så lättad! Vi hade ju nämligen väldigt ont om bensin dessutom. Det var väldigt oklart hela vägen om bensinen över huvud taget skulle räcka tillbaka till Chiang Mai, och det kryllar ju inte direkt av bensinstationer i de thailändska bergen! Bensintanken visade STOPP redan någon mil från Chiang Mai, sedan var det bara att hålla tummarna i mörkret!

Men som tur är är ju Jonas iaf en riktig pärla på att köra MC. Jag hade nog satt mig ned vid vägkanten och gråtit om inte han hade kört oss tillbaka säkert och lugnt i tre timmar genom de tre miljoner bergskurvorna. :)

Ulf Johansson 29 mars, 2011 23:00

Wow, bikers i Thailand, now we are talking!!
Synd bara att Boss Hoss:en hade krympt i regnet...

Jo du Maja, sån't är mc-livet, träsmak hör liksom till, och precia som du skriver så blir man ju ibland just därför riktigt glad när man väl får stiga av. Bara nöjen alltså; först glädjer man sig åt att få åka en runda, sedan glädjer man sig åt en fin åktur, och sedan glädjer man sig åt att (äntligen) få komma hem och stiga av!

Kanske är det lite som din farfar Gustav sade till mig en gång när jag var liten Jonas:
"-Vet du hur man gör en katt glad Ulf?"
"-Nä"
"-Man lyfter den i svansen"
"-Vaa?"
"-Jo, den blir så glad när man släpper den!"

Skämt åt sido, här tillåter tyvärr inte vädret något åkande på två hjul ännu. Måste säga omigen att det är oerhört roligt att läsa och se alla fina upplevelser ni är med om!

//Ulf

VÅR RESA

15 januari

Köpenhamn, Danmark --> Kairo, Egypten

20 januari

Kairo, Egypten --> Nairobi, Kenya

9 februari

Dar es Salaam, Tanzania --> Mumbai, Indien

2 mars

New Delhi, Indien --> Kuala Lumpur, Malaysia --> Koh Samui, Thailand

3 april

Krabi, Thailand --> Kuala Lumpur, Malaysia --> Sydney, Australien

17 april

Brisbane, Australien --> Auckland, Nya Zeeland

24 april

Auckland, Nya Zeeland --> Rarotonga, Cooköarna

30 april

Rarotonga, Cooköarna --> Los Angeles, USA

16 maj

Los Angeles, USA --> Hem (via London)

(det går att klicka på kartan)