Runt jorden!

Det känns på ett sätt märkligt att jag och Jonas nu har anlänt till Sydney. Här i Australien finns alla möjliga konstigheter, som t.ex. supermarkets, varmvatten, toalettpapper och människor som förstår engelska. Men innan jag går in närmare på våra Sydney-upplevelser tänkte jag skriva några rader om våra sista dagar i Thailand.

Under våra sista dagar i Koh Lanta i Thailand var det växelvis molnigt, duggregnigt, spöregnigt, ni-har-aldrig-sett-liknande-regnigt och faktiskt också lite sol. Jag och Jonas åkte aldrig ut till Koh Phi Phi, och tur var väl det med tanke på att turisterna tydligen strandades på de mindre paradisöarna. Strandades i bokstavlig mening gjorde inte vi, även om det ibland känns så när det spöregnar och man vare sig äger vattentäta skor, jacka eller ens ett paraply.

Trots det ganska kassa vädret gick dagarna förvånadsvärt snabbt. Vi hyrde motorcykel och åkte runt. Jag sökte ting och fick den glada nyheten från Sverige att jag måste betala tillbaka 11 000 kronor till CSN för att jag jobbat för mycket under studietiden. Vi blev också kompisar med en pensionerad fotogalen och helskön kanadensare som vi åt middag med på kvällarna. Han och Jonas åkte t.o.m. ut på en motorcykeltur under en hel dag för att leta efter spännande fotomotiv. Vi trixade också en del med våra fotografier (mest Jonas).

(1)-(6) Lite bilder från en motorcykeltur som jag och Jonas gjorde. Jag höll visst i kameran ganska mycket den dagen, vilket kanske märks…

(7) och (8) Solnedgång nedanför vårt boende.

Resdagen var en pärs för sig. Förutom att vi fick böta 400 kronor för att vi stannat i Thailand för länge, var både vår transfer till flygplatsen och vårt flyg till Sydney försenat. Det blev därför ännu en flygplanseftermiddag och kväll som spenderades i tristessfrossa och shopping. Innan vårt flyg flög iväg hade jag hunnit klämma i mig ett Burger King-meal, en chokladkaka och en mentosrulle. Jonas hade därutöver spontanshoppat ett stativ på en elektronikbutik på flygplatsen.

Väl framme i Sydney tog vi taxi till min vän Johans adress där vi skulle få sova. Taxiresan blev en ganska dyr och rolig historia. Historian är ett väldigt bra exempel på bristerna med min och Jonas personligheter i resesammanhang. Vi är helt enkelt ena jäkla mesproppar ibland.

Så här gick det till:

1. Vi gick fram till en taxi-chaufför och sa att vi ville åka till King street. Taxichauffören nickade igenkännande, han visste tydligen precis vart stället låg.
2. Taxichauffören körde oss jättelångt in i stadskärnan, parkerade på en gata och sa: “Tyvärr finns inte det nummer ni sa till mig på den här gatan, men det här är King street!”.
3. Jag frågade, lite orolig “Jaså? Det var konstigt. Men jag är säker på att han sa detta nummer och att det låg på King street i New town!”.
4. Taxichauffören utbrister: “Jahaaaaa, du menar DEN King street… Ja, du förstår, det finns två King street här i Sydney och jag bara tog för givet att ni ville åka till den här. Jag tyckte att det var lite konstigt att jag inte hittade numret på GPS:en! Men vet ni vad?! Jag är bussig och låter er bara betala 50 AUD (dvs 350 kronor) och släpper av er vid närmaste tågstation så kan ni ta tåget dit för bara 4 AUD var (dvs 28 kronor var).
5. Jaha. Och vad är då den normala reaktionen när en taxichaufför har kört en till fel adress för att han inte pallade fråga vilken gata man menade trots att hans GPS inte hittade den adress man sa, dessutom vill ha hiskliga pengar i betalt och som om inte det vore nog vill släppa av en vid en random tågstation så att man trots att man har betalat för taxi måste släpa väskorna och ta tåget? Frågar ni mig och Jonas är det i alla fall att säga “Åh, vad snällt av dig! Tack så mycket!” och sedan lydigt och vänligt gå ut taxibilen, betala 50 AUD för att sedan traska in på tågstationen. Lite krut hade inte suttit fel ibland i det här resesällskapet, det är en sak som är säker.

Väl hos Johan blev allt mycket bättre. Johan bor i världens härligaste kollektiv i den mysiga stadsdelen Newtown. Alla i boendet är jättetrevliga. De hänger, har det gött och lever härligt Australien-liv. Vi är lite avundsjuka måste erkännas.

Spontana som vi är bestämde vi oss för att gå på lite sightseeing när vi kom fram. Och inte vilken sightseeingtur som helst, utan en direktkopierad “walking tour” som jag hittade i vår Lonely Planet-guidebok.

 
(1) Supertaggad Jonas på tunnelbanan mot Sydney centrum. (2) Stadsrundan i Lonely Planet. Man får inte vara för självständig som turist.

(3)-(10) “Start in Hyde Park at the Anzac Memorial. Walking north, on your right you’ll see the Australian Museum and, a bit further on, the impressive St Mary’s Cathedral.”

(11)-(18) Keep going north to reach Macquarie Street, with its collection of early colonial buildings. If you love gardens, head east through the Royal Botaniz Gardens.

 

(19)-(21) Follow the waterfront path to the spectacular Sydney Opera House and Circular Quay.

Sen skulle man egentligen ha kollat på någon grej till, men solen hade redan gått ned och vi började bli rejält trötta efter flygplansnatten så vi struntade i det. Istället åkte vi hem till Johan, hängde, gick på supermarket (!!) och handlade frukost, och gick på kvällen ut och drack några öl på ett sådant där typiskt Australien-gött-och-slappt hak. Jag och Jonas tävlade i ett skjutspel. Jag vann egentligen, men Jonas fuskade som vanligt. Det är så trist med dåliga förlorare.

3 kommentarer: